RANDOM

Berusad. Ja. Har jobbat på Blindern idéfestival och burit cp-tunga skyltar med en tysk, hämtat bjällror på Schlagerforlaget och varit tekniskt ansvarig för auditorium 3 i Helga Engs hus.  Det ovan skrevs på natten mellan lördag och söndag. Efter en forskningsschlagerfestval som avslutning på en omväxlande dag höll jag på att falla i sömn där jag satt på fällstolen på Chateau Neuf. Dagen började 05:30, men det var onödigt tidigt. Avresa hemifrån 07:45. Nu blir det kanske lite äckligt, men som en vis man sa: "Regelbunden avföring är den bästa huvudkudden", och de som känner mig närmare vet hur viktig morgontömningen är för mig. För er som inte vet så fick den mig att börja röka. Känns bra att jag var passiv och oskyldig i det avseendet. Jaja, jag hade ätit för många jalapenos dagen innan och drack kaffet för sent. Kallsvettig på campus. Nog om det. Mitt första uppdrag var att hänga upp galgar och jag blev givetvis orolig på om jag gjorde det bra nog, men fick godkänt. Det var nog högsta betyg. Uppdrag två: frakta två meter höga uppfällbara svarta tavlor ut till ett torg. De var för tunga för mig att bära så jag vickade dem fram. Kom tio meter och fick hjälp av en snickare, men tänkte att den andra ska jag klara själv. Vickade den rakt in i sensoren till de automatiska skjutdörrarna och den faller ner och hänger i sin lilla sladd. En vaktmästare säger att jag ska ge upp och det gör jag och får MVG för det. Får en partner och tillsammans bär vi skyltar runt hela festivalområdet.  Får hjälp av en förbipasserande man med min sida av skylten och skäms lite för att jag inte protesterar. Bra norskt uttryck: kjekt å ha. Gillar könsrollerna ibland, när män bär och jag ler fint. Skäms på mig...  Uppdrag tre: få pengar för att ta t-banan ner till staden och köpa bjällror och trianglar. Mission accomplished. Raskt in i nästa uppgift. Tekniker. Hjälp! Tänkte att de inte kunde sätta mig på något som jag inte skulle klara av och travar till Helga Engs hus med ett öppet sinne. Vi var tre som skulle ha hand om tre föreläsningssalar, d.v.s en som skulle ha ansvar för varsitt auditorium, med allt vad det innebär av projektorer, belysning, ljud, presentation och välkomst av föreläsare. Tio minuters upplärning och hjärtat slog som om jag stod inför en arg björn. Ville bara säga att jag inte pallade och inte visste vad jag skulle göra men de hade ju ingen annan att sätta in. Tog mig i kragen och låtsades att jag kunde. Paniken gick över till lugn, helt tack vare överlevnadsinstinkt gissar jag. Mest var det att lyssna på otrevliga föreläsare som kom för sent. De fick fint presentera sig själva, för de gillar ju att prata inför folk och för mig så ingår det inte i mina älsklingssysslor. Såg diagram, matades med pessimistiska prognoser och försökte tillgodogöra mig forskningsspråk. Det gör mig narkoleptisk. Tillbakablickande exempel:  När Johannes skulle ta sin master fick jag vara med på generalrepetitionen av framförandet och tuppade av. Skam, igen. Dagen efter det var jag med på den stora finalen. En åttioårig professor emeritus satt och snarkade. Jag hade placerat mig ett par raden bak och i mitten, med huvudet lutat i handen och armbågen lutad mot den fällbara biografstolen. Plötsligt dundrar den ner och med följer min arm och mitt huvud. Då hade jag visst tagit en liten tupplur. Inte stolt.  Smet tidigare från showen. Lördag och jag var ledig dagen efter, hade pengar och var i Oslo. Måste ju gå ut. Måste ha kul. Jenny satt på Friday's och drack kaffe. Tog emot att åka till jobbet. Var sliten och tog , för en gångs slösandes skull, trikken från Majorstua ner mot centrum, och vid det första stoppet kliver Åsa på, vilket resulterar i vin på mono. Åsa går mot lammkebab och hemmet och jag sitter kvar och pratar dalmål. Är önskad på Grünerløkka Brygghus och jag får in mitt snåla arsle i en taxi. Får min efterlängtade organiska, kostbara Lambic med tillhörande minikopp med malt. Världensbästatorbjørnokristine var tvungna att röra sig hemåt och resten bröt också upp. Jag svepte min 120-kronors öl och shotade de medföljande kornen. En random dag och en random kväll. 

Kommentera här: