PRNLL

Onsdagen begynner med kaffe med min klasskamrat tillika blivande sambo och går sin vandring vidare på konstutställning på förmiddagen. Blev inbjuden på fotbollskväll och lunch samt kunde tigga till mig en chaufför. Roadtrip till Boxholm för att hämta och betala det soffbord jag i åtta år ångrat att jag inte köpte. Urfunktion i möbel, och jag hade aldrig varit i detta samhälle känt för sin ost. Blev raggarvarv, men lite dunka plåt och moona. Nästa gång kanske.

Fotboll och öl gjorde att jag sjönk in i ett djupt stadium av samförstånd med världen. Vem hade gissat det? Jag hade missat det i alla fall. Insikter bättre sent än aldrig.

Fotboll kan ju inte anses som ett viktigt arbete för mänskligheten. Det spelar ju egentligen ingen roll vilket lag som vinner, vem som fintar bäst eller skjuter träffsäkrast. Det kommer ju en ny liten match imorgon eller nästa vecka eller nästa säsong och då är det samma sak. Jo, det är i ett flöde och folk bryr sig och kommer ihåg vem som vann nu och då, har en bra historia som lag etc. (detta stod klart som en burk med korvspad igår, men jag ska försöka få ut essensen av korvspadet som idag är en smula grumligt). Man måste hitta någonting att engagera sig i. Må så vara om det är religion (gubevars!), nej förresten inte religion men... fotboll. Hundutställningar. Kärnkemi i Svanvik. Jag är allvarlig. Tävlingssimning. MMORPG. Folkrace. Hälsokost. Astronomi.

Insnöad. Uppslukad. Av en sak. Det är räddningen.

Välj  en sak. Kanske det kommer naturligt, kanske från barnsben och då har du tur för du vet inte hur stor tur du har.

Välj inte en person. Nej, du behöver något neutralt, som du intresserar dig för även om det inte intresserar sig tillbaka.

Kanske inte är kul. Jag tror inte ens att du behöver tycka att det är roligt till en början, men hela poängen är att inte tänka på att det egentligen inte är någon fara med oss, vi är fisar i rymden, som dock kan gräva ner sig i små bekymmer som t.ex... att någon har ett brinnande intresse som överskrider intresset för en själv. Klart man ska ha det, det är ju det som håller ångesten borta!

Lätt för mig att säga. Nej, jag har ungefär aldrig varit intresserad av något i hela mitt liv. Jag ska tvinga mig. Jag kan inte tänka mig att alla de här konstiga, tråkiga programmen på universitet och högskolor är något som så många brinner passionerat för. Makroekonomi. Poängen är att någon gör det även om de inte tycker at det är kul och då är ju risken stor att de kommer att arbeta med det, att förkovra sig i detta. Jag har ju låtit bli att göra det också för att 1) jag tyckte inte att det var kul. PRNLL: "Det är kul att ha kul. Jag vill ha kul" 2) "Det är ju meningslöst. Fis... rymd... meningen med livet, blablabla... If life's for living, what's living for? (Kinks)... don't believe in yourself, don't decieve with believe, knowledge comes with death's release (David Bowie)

Kom igen! Become a nerd! Jga ska koncentrera mig på skolan. Det är mycket att göra även om jag tycker att en del verkar meningslöst, så ska jag göra det. Vad ska jag annars göra?

Annars är det väl unge det får bli då. Den får man väl koncentrera sig så mycket man vill på. Ovillkårlig kärlek. I alla fall några år. Sedan får man väl dra ut en ny då. Nej, det fungerar kanske inte så men jag tror att det kan finnas folk som är mer intresserad av folk än av andra saker. Rätt/Fel?

Undersökande text. Vet inte om jag kommer fram till något eller om detta bara är ordbajs hela alltihop. Om jag instämmer med varenda ord om ett år ska jag äta upp min hatt. Jag räknar inte med att få någon kommentar heller, men det är i sin ordning (men de är givetvis välkomna!)

Jaa, läsare: det var mitt inlägg om fotboll. Ååååååååååååååååååååååååååååååååå, mååååååååååååååååååååååål!!!! DOMARJÄVEL!