PRNLL

   Måhända jag är ouppdaterad på många områden. Syntax error

 

   I torsdags i ett annars trevligt möte fick jag en, för mig, nyhet som var sorglig. En person som betytt mycket i och för mitt liv håller på att dö i cancer. Det sista blandbandet jag någonsin fick, det fick jag av honom. Som jag nämnt så är det väl banalitet som detta inlägg kommer att bära prägel av. Känn er varnade.

 

   På bandet fanns bland annat Some Weird Sin med Iggy Pop från skivan Lust for Life som slog ner i mig som en blixt och än idag klassar den in på topp 10-listan över de bästa låtarna. Jag finner inte ord, men jag ska försöka.

 

   Kristian, du var den som vågade ta tag i min dåvarande situation när andra var rädda, försiktiga, inte såg eller såg åt ett annat håll. Trots att det nu snart är tio år sedan, med episoder både före och efter har du varit den enda som på ett konkret sätt hjälpt mig att få hjälp. Du står omnämnd i min dagbok från den tiden som min förebild, den boken som jag med rädsla för att gå sönder i småbitar inte vågade läsa på ett decennium.

 

   Kristian Gidlund har en blogg där han skriver om sitt liv. Bloggen har varit uppmärksammad länge, men eftersom jag lever i viss mån avskärmad från världen har jag missat att en av mina tidigare bästa vänner är döende. Han har även varit med på Annas eviga på SVT

 

   Orättvist, ja. Du vill ju överleva, leva och föra dina gener vidare. Inte dö, inte nu. (Nu blir det klimax i banalitet, där referenssäcken knyts ihop och jag vill kasta den på havet: Lust for Life.) Det är orättvist för att det inte är en självklarhet i min värld, där döden betraktas som den största befrielsen av de alla. Lättnaden ligger i min övertygelse om det definitiva avslutet. Att slippa. Jag menar att jag har kännt det

 

  Dagarna innhehåller nu en upprepning av sorg över en vänskap som tog slut, att sörja någon som inte är död, att tänka så intensivt att allt annat försvinner. Nätterna att vakna av skrik som är mina egna.

 

 

   Det finns inget att göra. Om någon har betytt mycket för dig, så säg det till dem. En dag är det för sent.

 

 

Banalt, dålig interpunktion och fattigt språk. Korta meningar som hade kunnat hänga samman bättre. Jag har fått order om att gå ut i solen idag.