Livet på lodgen så långt

Det går ganska bra för mig måste jag säga. Jag gick på morgonyogan som var två timmar lång och leddes av en surfare som heter George och ser ut som alla andra surfare. Vi var tre stycken och jag kan inte låta bli att känna mig dum i sådana sammanhang. Det är fem rum på lodgen, men alla de kunde se vad man gör och vad man inte kan. Jag är helt nybörjare. Jag vet inte ens vad det ska vara bra för med yoga. De säger det ska vara bra.  Fokusera på sin nästipp och vad som händer med luften där är viktigt och det var mer meditationsaktigt än vad jag hade sett för mig, men i positionerna kom George och korrigerade med petande och vridande. 
Det är svårt att vara nybörjare. Det suger att suga, men ändå måste man fortsätta för att bli bra, oavsett vad det måtte vara man är nybörjare i. 
(null)

Vi har yogan under taket till vänster. 

Efter uthärdandet var det lite oklart om det verkligen var slut. George satt i lotusställning med sluta ögon och min panna doftade fortfarande av citronella-olja som han applicerat för att markera mitt tredje öga. Tallkottkörteln. Jag smög ihop mattan och tassade därifrån för att inte störa honom i sin trans. 
 Frukosten avnjöts i ensamhet och jag visste inte vad jag skulle göra. Ville inte se ut som att jag inte hade planer, för folk utan åsikter om sina planer är mesiga och kanske tråkiga och det vill man ju inte vara. Packade en strandväska med handduk och Erlend Loes Doppler, som är en utmärkt bok att bli inspirerad av ensamhet av, och gick längs havet. Bakom mig såg jag tre personer från lodgen, så jag intalade mig själv att jag är trevlig, rolig, social och härlig innan jag stannade för att de skulle komma ifatt. 
 De frågade om jag ville följa med på lunch och även om jag just ätit frukost tackade jag ja. Beställde bara en curry. Bilder i föregående inlägg. 

Så hängde jag med dem hela dagen. Vi spelade spel, åkte och badade, köpte take away och spelade mer spel. Koronn uttalas spelet och jag var nybörjare och sög där med. Tröstade mig med Rachels uttalande om att jag har en vinnande personlighet och spelet var kul ändå. Undrar hur långt jag kommer med mitt självbedrägeri. Uppenbart till andra sidan jorden i alla fall. 
(null)
Ö utanför Weligama. 
På dagens yoga var det smockfullt. Tatuerade, vältränade tjejer med avslappnad stil och tight dök upp. Surfkillar som ser ut som surfkillar. Jag gjorde mitt bästa, tänker jag, men det fyller upp tankeverksamheten att ständigt påminna sig om att man är bra som man är. Det är ingen som vet vad jag är bra på här. Ingen som kan anklaga mig för att vara dyster eller märklig. Här kommer jag och ska hitta mig själv och göra min grej, men jag vet inte om det är yoga, trots att många som ska hitta sig själva verkar hamna där. Det måste väl vara bra för någonting?

Följde med en av mina nya bekantskaper på ett närliggande hotell med pool. Jag älskar Doppler. Vid poolen mötte jag småbarnsfamiljen som också bor på lodgen och hängde på dem hela eftermiddagen och vid middagstid träffade vi den sista som bor här. Vi ska på yoga imorgon och sedan ta massage och så gå på grillning och så åka till fullmåne-evenemang vid ett tempel och det går så bra för mig! Kolla så social jag är! 
Kanske är inte yoga för mig, kanske det är det, men jag provar massa och behöver inte tänka på att jag skulle behöva bli ensam. Jag vet ju för övrigt att jag klarar det också. 
Jag har det fint. 
(null)

Det här är Pringles. Henne får man klappa. Plus det finns massa kattungar och spindlar att klappa också. Resten finner jag ut av. 

Kommentera här: