INSPIRATION

Magestic Flair
imikimi - sharing creativity
I ett tidigare inlägg länkade jag till en annan blogg, kökschefen på kvarterskrogens. (Denna plats var för mig så fascinerande att jag googlade den, varpå min egen blogg kommer överst. Tänkte inte på det. Jag var en smula berusad när jag skrev det. Tänk det). Den bloggen var ful(l) av smått datorredigerade bilder och jag kände mig inspirerad.
Det är mycket underhållande att leka med dessa montage och jag skulle rekommendera det till den stora massan; att registrera sig på imikimi.com. Jag stöter dock på ett problem, för jag får inte till bilderna att bli sådär härligt... kalla det vad du vill. Sådär så att folk tror att jag har en telefon som ser ut som en... pump(? Det som i plural heter pumps? Vad säger SAOB (Svenska Akademins Ordbok) om detta? pump-sko exempelvis) och tavlor av solnedgångar, vattenfall och gråtande barn. Det var den bild jag önskade att förmedla .

Övning ger färdighet, practise makes perfect, øvning gjør mester.

Övning ger färdighet, practise makes perfect, øvning gjør mester.

Övning ger färdighet, practise makes perfect, øvning gjør mester.

Övning ger färdighet, practise makes perfect, øvning gjør mester.

Övning ger färdighet, practise makes perfect, øvning gjør mester.

Övning ger färdighet, practise makes perfect, øvning gjør mester.

Övning ger färdighet, practise makes perfect, øvning gjør mester.

Övning ger färdighet, practise makes perfect, øvning gjør mester.

Övning ger färdighet, practise makes perfect, øvning gjør mester.

I CAN DO IT... men inte än. Sova mindre , träna mer.

FLATMATE

DENNA ÄR INTE MITT VERK. DEN HAR MIN SÄRBO KOMPONERAT

I ANLEDNING AV ALLA HJÄRTANS DAG. EN HYLLEST TILL KÄRLEKEN

Nu är det eran tur. Bring it

SKÄGGET MAT OCH DRYCK, LINKÖPING

öär en mer nyanserad bild rekommenderas att läsa kökschefens blogg: http://carinatutti.blogg.se/

Jag och delar av mitt sällskap ankom strax före åtta. Servicen var inte att klaga på och efter dryga halvtimmen kom resten av matgästerna.
Förväntningarna var höga inför besöket. Då jag inte hann besöka Guldfisken, som bespiste gäster i de samma lokalerna innan nuvarnade koncept, var det en pusselbit som skulle falla på plats. En plats att mötas, jag och mina vänner och grannar smälts samman i en skrattande, leende tillsammans pulsernade vävnad som blir en ny och levande del av Skäggetorp.

Före besöket hade jag vissa kriterier som jag ville uppfylla. Det grundläggande som jag hade känt saknades (i mitt liv, i Skäggetorp var en pizzeria med rättigheter och i den hade jag projicerat egenskaper och klientel. Mina tankar innan besöket var att de skulle ha minst en Jack Vegas-maskin, högljudda stamgäster, en för full person av finsk ursprung, en liten plats som kan operera som dansgolv och en något äldre besökandeskara.

Det enda jag trodde mig ha garanterat var den finska biten, med tanke på att jag medbringat egen ålänning.

Pizza, grillspett, öl. Vegetariska grillspett gick inte att uppbringa så en pizza inmundigades.

Servicen var trevlig. Bordsservering. Om man kan ha stamgäster efter att ha haft öppet så kort tid så var de i alla fall där och var skräniga och utgjorde en del av atmosfären.

Pizzan var till behag med sina färska grönsaker och heta temperatur. Mitt sällskaps grillspett kunde de inte omnämna som varken fläsk eller kyckling med full säkerhet och verkade inte vara det läckraste herrskapet smakat i deras levnad. Den likande radergummi med fibrer och klyftpotatisen smakade misstänkt djupfryst.

Lokalen fylldes mer och mer och i ena hörnet kunde en ljudanläggning observeras. Hmmm, kan det vara... Jo, det var en karaokemaskin och det var invigningen av denna, vilket annonserdaes av en man iklädd vit skjorta.

Så tjukk du har blitt spelades. And there was much rejoice.

Inte många visade ett brinnande intresse för mannen i den vita skjortan och pärmen med det musikaliska utbudet. En på listan. Hennes namn var Pamela. Pamela valde att rata mikrofon till fördel för att mima och dansa Cher's budskap. tror låten heter Believe. Efter detta dog intresset helt för uppvisning. Jag och mitt sällskap väntade troget på att någon (våra bud låg på, eller så önskade vi i vart fall starkt, att en av damerna av en fylligare figur) skulle fatta mikrofonen först. Det lät vänta på sig.

Folk var upptagna med att glo på varandra, dansa bugg och dra upp sina mjukisbyxor i linningen.

Allt detta till tonerna av Gyllene guldbruna ögon, Eloise, Sån´t e livet och en glädjeväckande sång om att bara lita på pojkar över trettiofem år fyllda.

En plats. Paltsen i Skäggetorp. Även utan Jack Vegas-maskin eller överförfriskad granne från öst så uppfyllde den förväntningarna.

Välkomna till oss.