PRNLL

Det gick! Jag klarade det. Med bäste Js hjälp fick jag köpt biljetter via Arlanda. Hjärtat pumpade alltför hårt hela vägen. Allt krånglade. Försenade flyg, betala extra för bagaget. Däremot hade jag en mycket trevlig finsk herre bredvid mig. Han bor i Neiden och skrattade gott åt att det var en ystare i Pasvik. Han sa att om jag kom på ett bra sätt att få ut information om en fjällstuga han hade kontakt med så skulle jag få tio procent av det som jag sålde.

Semester i Neiden, någon?

Jag fick vin och smörgås.

Hotel Berlin, Berlin
Jag kom till Berlin och hade eget hotellrum. Jag fick åka taxi och be om kvitton. Jag blev matad med aquavit av Fylkesmannen och fick höra att norrmännen var stolta av att ha mig ståendes framför dem.

Jag har inte sålt så mycket av Ivars ost, men jag tyckte inte tyskarna var värda den. Det är mest kockar och ostimportörer som har vett att uppskatta den, så jag har lagt mitt krut där, att promotera den till norska kökschefer.

Annars har jag mest sålt aquavit-shots med kryddostkuber på toppen. Och ljugit. På tyska. Tyska tyska tyska. Att jag fick användning för den!

Är på flygplatsen alldeles för tidigt och tror att jag har allt med mig. Plus en tröja av lusekoftatyp.

Första kvällen fick jag och Mikael från Radius Kirkenes hämtning av hans vän som bor i Berlin. Spätkauf-öl och skåla till poliser vid Brandenburger Tor.

Åka taxi, ha med splitterny kabinväska och leker att jag är stressad. Samtidigt

Leker (punkt). Leker norsk, leker ostförsäljare, leker vuxen, leker att jag kan tyska. Leker, leker, leker.

Man vet aldrig riktigt vart allt tar vägen. Den här gången var det så att jag pratade med många olika människor om allt möjligt, t.ex mig själv. ( För er som läser denna blogg med viss regelbundenhet är det vanskligheter med att förstå att jag skulle nämna mig själv kan jag tänka mig). en av dessa trevliga människor, T, jobbar för Norsk Kulturarv och lyssnade med intresse när jag berättade om min utbildning och mina produkter. T och jag åt frukost och senare den sista kvällen separerades jag från min grupp (dramatik!) vid middagstid och hamnade vid ett bord med fyra gott vuxna människor av vikt samt min mer jämnåriga som jag intagit morgonmåltiden med. Fasan i mitt ansikte (inte fågeln men skräcken) när en av de viktiga välklädda människorna sade:

-Det er vel greit hvis deler regningen på seks?

Efter några sekunder frågar T om jag får lön. Då jag inte helt vet svaret på den frågan svarade jag nekande. T talar med sin bordsherre och så säger de att de ska dela på min bit av notan varvid jag rodnade och sa att det skulle dem inte göra. De insisterade med argumentet att de får massa tillägg för att vara utomlands.
Jag hör dem prata lite till. Seminariet i Dovre. Hade inte det varit intressant för henne?

-Hade du varit intresserad av att åka på Nordisk Treseminar i Dovre? Vi kan bjuda in dig så kan du sova hemma hos mig. R vet var man söker pengar till dig.

-Ja... !
( i huvudet cirkusmusik och bjällror, utanpå ansiktet ett smil som sträcker sig från öra till öra).

Har även fått två olika erbjudanden om servitrisjobb på Lofoten till sommaren. Det är ju ganska fint där.

Vadan detta? Ska flowet hända mig? Lagen om alltings jävlighet, vart tog du vägen? Eller har jag hittat något jag är bra på? Är det här att känna att man har ett mänskligt värde?

Jag säger Ja, och hybris går vid min sida än en gång.