PRNLL

Sitter på ett plan till Melbourne och känner mig synnerligen trött efter min mer eller mindre ofrivilliga campingnatt. Här i landet uppochner är den ena dagen bättre än den förra och har innefattat aktiviteter som kängurumatning, vansinnesfärd på serpentinvägar där kor och deras spillning är vanligt förekommande, att möta ofattbart många trevliga människor, ha fåglar på huvudet, hajk till vattenfall, inmundigande av gratis fudge och dyra maltdrycker. 

   I Australien är offentliga toaletter gratis, rena, en vanlig syn i stadsmiljö och med vänliga hälsningar till eventuella rusmissbrukare att de kan peta ner kanylen i rätt låda, tack. 

   I Australien är människorna (för det mesta) vänliga, pratglada och tar gärna med turister på olika små äventyr utan att vilja ha något tillbaka. Vi har fått biltur till nationalpark där vi matade fåglar; blivit skjutsade till en avlägsen strand, så att en annan vänlig själ ställde upp på att lära oss surfa; blivit hämtade och previligerade nog att få se ett vattenfall med iskall pool mellan branta klippor i skogen; bjudna på strandfest med lägereld...

 

PERFEKT PRESENS

Under en flygel på en ungdomsklubb i en källare i Melbourne inser jag att jag är rädd för 16-åringar. Kanske är det bakfyllan, eller så är det deras oberäkneliga natur. Hormoner som rullar runt i kroppen, svettlukt, awkwardstadiet: vem är häftigast? Vem har utvecklat mest ansiktsbehåring? Vem är oskuld?

  Jag vet inte vad de kan hitta på. Känner mig gammal, då jag inte glittrar som en glitterpinne längre, men är nöjd med det trots allt. 

  Nu händer det grejer här på klubben! En medvetslös tjej med blått hår blir buren ut från konsertlokalen av en vakt med för korta byxor och blir placerad på andra sidan pianot. Äh, nu är hon vaken och dricker vatten. Pratar lite med vakten som sitter på huk och han klappar henne vänskapligt på ena knät. Off you go! Och scen.