PRNLL

Det susar i en fläkt. Kollegans tangentbord hörs knappra och jag hör ett par lagom casual skor i fjärran. Nytt vikariat. Tre dagar kvar.

 

Det är så sällsamt tråkigt.

 

Aldrig har jag fått så bra betalt för så lite arbete. Jag sitter och dinglar med benen på den stol som de har bett mig sitta och kolla Facebook på. "Du kan ju ta med en bok till imorgon." var förslaget. Som tur är så kan jag inte direkt säga att jag arbetar i denna förkastliga bransch som jag hamnat i här. The dark side.

 

Understimulering. Understimulans? Enligt Nationalencyklopedin heter det stimulans, men under- och överstimulering.

 

Jag gör så lite att jag misstänker att det är därför jag inte kan sova. Jag har läst hela wikipedia, i alla fall om man lägger ihop det jag läst på engelska, norska och svenska. Femtio sidor i Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande - en roman om kärlek har konsumerats. Idag.

 

Igår fick jag en slags tipspromenad i cyberspace, vilket gjorde att dagen fortlöpte... fortare, och anledningen till det var att jag gömt en bok i en skog (eller närmare ett buskage) och lämnat ut en skattkarta. Ja, jag är tolv år men tristess är tråkigt och det är kul att ha kul. Man får så kul som man gör sig heter det, men det måste finnas gränser för hur länge det går när man sitter på en stol 7,5 timmar om dagen ien och en halv vecka.

 

Imorgon kanske jag ska söka på jobb härifrån, eller räkna matematik. Blir det förlängt ska jag ta med en Rubiks kub och en sådan pingisracket med boll i gummiband. Nu ska jag googla ordet tråkigt och se om något roligt kommer upp.